Nio år har gått sedan lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft. Ändå har bara 14 procent av svenskarna över 35 år skrivit en, den lägsta andelen i en nordisk jämförelse. Samtidigt lever uppemot 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom, och antalet väntas nästan fördubblas till 2050.
Svenskarna släpar efter grannländerna
När analysföretaget Taloustutkimus våren 2023 frågade drygt 1 800 nordbor över 35 år om deras framtidsplanering stack Sverige ut. Endast 14 procent av de svenska svarande hade upprättat en framtidsfullmakt, att jämföra med 21 procent i Finland och 17 procent i Danmark. Bland svenska män var andelen 15 procent, bland kvinnor 13 procent.
Det är anmärkningsvärda siffror med tanke på att Sverige var tidigt ute med lagstiftningen. Lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft redan den 1 juli 2017 och skapades för att ge enskilda ett privat alternativ till god man: en möjlighet att själv, i förväg, bestämma vem som ska sköta ekonomi och personliga angelägenheter den dag man inte längre klarar det själv.
Frågan berör fler än de flesta tror
Enligt Socialstyrelsen lever mellan 130 000 och 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom, och varje år insjuknar 20 000 till 25 000 personer. Prognoserna pekar mot att antalet nästan fördubblas till 2050, i takt med att befolkningen åldras. Till det kommer stroke, olyckor och andra tillstånd som kan göra att beslutsförmågan sviktar, ibland mitt i livet.
Den som då saknar framtidsfullmakt hamnar i samhällets standardlösning: tingsrätten kan utse en god man eller förvaltare. Det är ett system med inbyggda trygghetsmekanismer, men också med tydliga nackdelar för den enskilde. Man väljer inte själv vem som utses, processen tar tid, och godmanskapet står under löpande tillsyn av kommunens överförmyndare med krav på årlig redovisning.
Sedan 2017 kan visserligen nära anhöriga sköta enklare vardagsekonomi åt en familjemedlem som förlorat beslutsförmågan, genom den så kallade anhörigbehörigheten i föräldrabalken. Men behörigheten är begränsad till just vardagliga utgifter som räkningar. Att sälja en bostad, omplacera sparande eller företräda någon i större frågor kräver mer.
En förlängning av samma samtal som arvet
Att svenskarna drar sig för att planera för den egna framtiden är i sig inget nytt mönster. Samma tröghet brukar synas i diskussionen om inställningen till arv: frågor som rör den egna sårbarheten skjuts gärna på framtiden, ofta tills det är för sent.
Framtidsfullmakten kan ses som den saknade halvan av familjens framtidsplanering. Testamentet reglerar vad som händer efter ens bortgång, men säger ingenting om de år då man kan vara i livet utan att kunna fatta egna beslut. Det är den luckan framtidsfullmakten fyller, och det är också där konsekvenserna av att avstå blir som mest kännbara för anhöriga.
Formkraven är enkla men strikta
En framtidsfullmakt behöver inte vara komplicerad att upprätta, men lagen ställer två krav som måste uppfyllas för att den ska vara giltig. Fullmakten ska vara skriftlig, och den ska skrivas under när två vittnen samtidigt är närvarande. Vittnena ska veta att det är en framtidsfullmakt de bevittnar, och fullmaktshavaren, alltså den som ska företräda fullmaktsgivaren, får inte själv vara vittne.
Fullmakten vilar sedan tills den behövs. Huvudregeln är att det är fullmaktshavaren som bedömer när den situationen har uppstått, och frågan kan även prövas av tingsrätten. När fullmakten träder i kraft ska fullmaktshavaren dessutom underrätta fullmaktsgivaren och dennes närmaste.
Den enskilde bestämmer ramarna
En del av poängen med framtidsfullmakten är hur mycket den enskilde själv får bestämma. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska angelägenheter, som att betala räkningar, förvalta sparande och hantera avtal, och personliga angelägenheter, som kontakter med vård och omsorg. Den kan också begränsas till vissa frågor, om man hellre vill det.
Det går även att bygga in kontrollmekanismer. Fullmaktsgivaren kan utse en granskare som har rätt att begära redovisning av hur uppdraget sköts, och en ersättare som tar över om den först valda fullmaktshavaren inte längre kan. Kommunens överförmyndare har dessutom alltid en yttersta tillsynsroll och kan ingripa om fullmakten missbrukas.
Den som ångrar sig är inte bunden. En framtidsfullmakt kan återkallas så länge man har kvar sin beslutsförmåga, och lagen tillåter inte att den görs oåterkallelig. Vill man ändra något är det bara att upprätta en ny fullmakt med samma formkrav.
Flera vägar till en färdig fullmakt
Den som vill upprätta en framtidsfullmakt har i dag flera alternativ. Juristbyråer erbjuder rådgivning och skräddarsydda dokument, vilket ofta kostar från ett par tusen kronor och uppåt. Flera banker och intresseorganisationer tillhandahåller kostnadsfria mallar, där man själv fyller i uppgifterna och säkerställer att formkraven uppfylls. Det går också att skriva framtidsfullmakt online via guidade tjänster, ett mellanting där dokumentet anpassas efter ens val till en lägre kostnad än hos jurist.
Oavsett väg är den avgörande punkten densamma: det viktiga är inte hur fullmakten upprättas, utan att den blir av medan man fortfarande kan skriva den. En framtidsfullmakt kan bara upprättas av den som har sin beslutsförmåga i behåll. Den dag den behövs är det för sent att skriva en.